Tidigare: Jag gick till teaterns anslagstavla, innan jag såg något gick Brook och knuffade undan mig.
- Du behöver inte titta, du kommer ändå få en liten roll, sa hon snofsigt.
Hon tittade på listan och skrek och gick snabbt där ifrån. Jag hörde henne säga : ”det är inte rättvist, varför skulle hon få rollen och inte jag”.
Summers perspektiv:
Det tändes ett hopp inom mig när jag hörde det hon sa. Jag vände mig till anslagstavlan och tittade.
Huvudroll: Summer Winter
Biroll 1: Jasmin Jackson
Biroll 2: Brook Lerman
Biroll 3: Ryan Smith
Bakgrundsroller:
Jennifer Robertson
Jack Wilkins
…
Men GUD! J a g h a d e f å t t r o l l e n! Jag kramade om Ash och Sarah som skrek tyst. Jag var så himla lycklig, men sen kom jag på.
- Men Ash, jag visste inte att Ryan, ditt ex gick på teater? Frågade jag chockat.
- Inte jag heller, han måste börjat nu… sa hon.
- Jag såg honom inte när Cody kom hit, men jag tittade inte så noga heller… sa jag och började gå ut ur skolan.
- Jag bryr mig inte längre, han får göra vad han vill. Om han nu vill börja på teater, så får han det, sa hon och följde efter mig ut i solen.
Sarah skulle åka hem till sin mormor och morfar, så hon sprang till deras gamla bil. Jag och Ash gick och pratade tills vi skulle skiljas åt, vi snackade och solade oss i den varma solen medans vi gick med lätta steg. Vi snackade om lite allt möjligt, om franska läxan, resor vi vill göra, min roll i angel, att Tiff var sjuk och om vår mattelärare som var ny.
När jag kom hem slängde jag mig på soffan som vanligt och sen bestämde jag mig för att gå en promenad till höger idag. Jag gick och tog på mig mina slitna converse och slog upp dörren medans jag messade Edvin om att jag var på promenad. Jag tog ett steg på våran stentrappa och fortsatte på vår gång till brevlådan, därefter fortsatte jag till höger.
Jag hade med mig min systemkamera ut och fotade nästan allt. Mina bästa bilder hittills är på en palm i solnedgången, mina converse och en gammal häftig bil i svartvitt. Jag gick och gick, hade inte sett någon kändis än vilket gjorde mig lite skämtsamt nedstämd.
Jag hade gått rätt länge nu och jag skulle ta och zooma in på en fågel. Jag hade på full zoom och precis när jag skulle knäppa bilden flög den iväg, istället såg jag något annat. Ingen mindre än Cody Simpson!
Codys perspektiv:
Jag gick en promenad i solnedgången, helt ensam… Mamma hade tvingat ut mig, nu behövde jag ingen livvakt, detta område var väldigt säkert. Jag tog upp min mobil och började smsa med min kompis Campbell, när jag lade ner mobilen i fickan såg jag någon som riktade kameran mot mig. Först trodde jag det var en paparazzi, men sen urskiljde jag ett ansikte jag kände igen. Det var Summer, tjejen i min huvudroll i ”Angel”, jag började gå fram till henne.
- Hej! Sa jag och hon tittade på mig och log, hennes leende fick mig att le tillbaka.
- Hej! Sa hon och stängde av sin kamera.
- Hur tycker du det ska bli att få spela huvudrollen i angel då? Sa jag och hoppades på det bästa svaret.
- Det ska bli sjukt kul och speciellt att hon Brook inte fick huvudrollen, sa hon.
- Ja, hon verkade lite för kaxig och elak, sa jag och gick bredvid henne.
- Hon går på och trakasserar alla i hela skolan, sa hon och tittade på mig.
- Eftersom du ska spela huvudrollen kan du få mitt nummer för du kommer få gå på extra träningar, sa jag även fast hon egentligen behövde mitt nummer, jag tyckte hon var för snäll och söt för att glömmas bort som ingenting.
- Åh tack, sa hon och skrev in det, några sekunder senare plingade det till i min iPhone och hon hade skrivit sitt i ett sms.
Jag och Summer gick och pratade lite allmänt ända tills vi kom tillbaka och vi skulle skiljas åt.
- Hejdå, det var kul att få lära känna dig bättre! Sa jag och menade verkligen varje ord jag sa.
- Hejdå, de var kul att lära känna dig bättre med, sa hon och jag kände att jag log extra stort automatiskt.
Jag gick tillbaka till vårt hus och när jag kom in kände jag lukten av mat. jag tog av mig mina skor och gick till matrummet, där stod maten serverad och familjen hade precis satt sig vid bords. Jag slog mig ned vid min egna plats vid fönstret och började äta av den italienska maten.
- Var din promenad bra? Frågade pappa.
- Ja, jag träffade hon som ska spela huvudrollen i ”Angel”, hon är trevlig, sa jag och tog en gaffel med pasta.
- Vad roligt, sa mamma.
- Är hon snyyygg? Sa min lillebrorsa retfullt.
- Jaa, sa jag och skrattade.
Efter maten gick jag upp till mitt rum för att göra klart läxan som min privatlärare Mary-Ann gett mig. Jag satte på musik samtidigt, det är min egna låt iYiYi. Det kändes konstigt men kul att höra sig själv på radio, jag sjöng med tills låten var slut, sen fortsatte jag med mina urtråkiga läxor. Läxor var det värsta som finns, men det måste ju göras… Man vill inte att de skriver i tidningarna att jag inte klarar skolan.
Summers perspektiv:
Jag laddade över fotona till datorn och redigerade dem, jag älskar verkligen att fota och att redigera bilderna så de blev ännu bättre. Jag satt där ett bra tag, för när jag tittade på klockan såg jag att det var en halvtimme kvar tills jag skulle gå och lägga mig. Jag tog min mobil för att smsa Tiff när jag såg ett namn på skärmen, det var Codys…
Vad har Cody skrivit i smset? Och varför har Ryan bara börjat på teater helt plötsligt? Vad kommer Brook tycka om att Sum har fått huvudrollen? Svaren får ni i del 13…Btw, sorry för att bilderna blev på konstiga platser, men kunde inte fixa det... :(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar